Arbetet som utförs via plattformar, numeriska samtal, tog med, för arbetsrelationen, ny kontext av faktiska situationer som avviker från den traditionella formen av anställningsförhållande där arbetet identifieras, fysiskt, med platsen, personer och tydlig information om anställningsavtalet, med tydligare identifierade plikter och skyldigheter
Orosaken av den juridiska ramen för denna nya typ av arbetsrelation, med syftet att stödja leverantören med arbetsrättsliga rättigheter, fäste sig vid den binära modellen som kännetecknade bildandet av arbetsrätten. Europeiska unionen, driven by the series of conflicts existing in the EU countries, aprovou e publicou a Diretiva (UE) 2024/2831, från Europaparlamentet och rådet, som trädde i kraft den 2 december 2024 och vars tidsfrist, för överföring till medlemsstaterna,utgår den 2 december 2026. Direktivet gäller digitala arbetsplattformar som organiserar arbete på digitala plattformar utfört inom Europeiska unionen, oavsett var du är etablerad eller vilken lag som annars är tillämplig
Enligt citatet av gemenskapslagstiftningen, direktivet syftar till att förbättra arbetsvillkoren och skyddet av personuppgifter på arbetsplatser inom digitala plattformar genom: a) Införandet av åtgärder för att underlätta fastställandet av rätt yrkesstatus för personer som arbetar på plattformar; b) Främjandet av transparens, av rättvisa, av mänsklig övervakning, om säkerhet och ansvar i den algoritmiska hanteringen av arbete på digitala plattformar; och c) Från förbättringen av transparensen relaterad till arbete på digitala plattformar, inklusive i gränsöverskridande situationer
Direktivet fastställer, fortfarande, minimi rättigheter som gäller för alla personer som arbetar på digitala plattformar som har ett anställningsavtal eller arbetsrelation eller som, baserat på en bedömning av fakta, om det kan fastställas att de har ett anställningsavtal eller arbetsförhållande, så som definierat av lagen, genom kollektivavtal eller genom de praxis som gäller i medlemsstaterna, med hänsyn till rättspraxis från domstolen
Det finns, i direktivet, artikel 5, som uttrycker referens till att, juridiskt kommer att tillämpas på det avtalsförhållande som finns mellan personen och den digitala plattformen, presumtionen av anställningsförhållande är villkorad av bevis på utövande av ledarskap och kontroll av plattformen, observerade de villkor som tillämpas av nationell rätt. Det kommer att passa, därför, plattformen upphäver den lagliga presumtionen, om du är intresserad
Av det som sågs, vi fortsätter med samma tidigare regler där inramningen av de faktiska omständigheterna som utgör grunden för anspråket på rättslig status beror på relevanta och obestridliga element för att leverantören ska anses vara anställd. Sagt med andra ord, den teknologiska utvecklingen och förändringarna i arbetsrelationer visar att elementen för att bilda anställningsförhållande inte kan definieras av lagstiftaren, men kommer alltid att bero på den juridiska kvalificeringen av fakta
Som man ser, temat för antagandet av underordning har alltid följt och kommer alltid att följa diskussionerna kring erkännandet av anställningsförhållandet. Lagen har inte makt att uttömma och pacificera diskussionen, eftersom, verkar, utredningen av fakta är fortfarande avgörande för att övertyga domarna som idag, när det gäller arbete via digital plattform, deve möta viljans autonomi och god tro i avtalsrelationer, som som har påstått av Högsta domstolen